Om visningsrätt
För att få visa film i skolan, i en förening eller t ex i en församling måste man ha upphovsmannens tillstånd. Publiken kallas i det här sammanhanget för en organiserad sluten grupp, som inte har betalat entré för att se filmen. Det kan t ex vara eleverna i en skolklass, medlemmarna i en ideell förening, studie- & ungdomsverksamhet, ungdomsgårdar, sjukhus, pensionärshem eller militärförläggningar. Den som anordnar en sådan visning måste ha upphovsmannens tillstånd eftersom en sådan visning inte är detsamma som hemvideovisning. Därför är det inte tillåtet att hyra en film i en videobutik eller köpa en film i en affär och visa den för en sluten grupp. Man kan då göra sig skyldig till brott mot upphovsrättslagen vilket kan leda till ett kännbart straff.
Filmer som lånas ut till konsument via ett bibliotek, omfattas av ett annat regelverk. Den person som kommer in på ett bibliotek och hyr eller lånar film för att titta på hemma ensam, eller inom ramen för familjen, är att betrakta som en privatperson och då gäller regler för hemvideovisning. Det innebär att bibliotek köper sina filmer under samma regler som gäller för videobutiker. En distributör av film behöver därför inga andra rättigheter än vanliga hemvideorättigheter för att kunna sälja film till ett bibliotek för utlån eller uthyrning till privatpersoner.
Om däremot en lärare, en präst med en grupp konfirmander eller en kompanichef på ett regemente, kommer in för att låna eller hyra film på biblioteket för att visa inom sin professionella verksamhet, måste biblioteket i fråga ha förvärvat institutionella rättigheter för att få expediera en sådan utlåning.
